Jag bestamde mig en gang for att aldrig gifta mig. Sedan traffade jag en kvinna som jag trodde att jag skulle leva med i resten av mitt liv och jag friade gang pa gang. Hon avbojde med hanvisning till att jag var tvungen att "fria pa riktigt". Forhallandet sprack smaningom ialla fall och jag ar annu ogift.
Haromdagen var det dock en kvinna som friade till mig. Jag befinner mig fortfarande i Malis huvudstad Bamako och har ar alla vita lovligt byte pa alla satt. Alla vill at vara pengar och de ar ratt uttryckliga i sitt satt att saga det. Naval. (Sitter pa ett internetcafé dar det saknas komma pa tangentbordet sa det blir lite stolpiga meningar.) Vi var pa en Jazzclub (vilket egentligen betyder stalle for rika afrikaner att ta med sina maetrasser till; det kryllade av valbestallda man i 50-60 arsaldern med flickor kring 20.) Vi var dock dar for att filma en spelning med vara nyfunna vanner fran Danmark. Tanken var att aven Toumani Diabaté skulle dyka upp och gastspela men hans fru blev sjuk. Naval. Jag satt i baren innan spelningen och drack en ol. Plotsligt kommer en av de kvinnliga bartendrarna fram till mig och fragar om jag inte vill gifta mig med henne. Jag forklarade mig en smula overraskad: Tankarna gick omeddelbart till Strindbergs frieri till Harriet Bosse...
Hon erbjod mig till och med 600 euro! Snacka om gammaldags - hosta upp hemgift bara sa dar... Naval. Nu maste jag jobba.
Fortsattning foljer...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar