14 april, 2009

Återuppstånden efter påsk...

Ja, det kan man åtminstone säga om mig, som bloggare.
Jag ska nu försöka skriva lite mer regelbundet igen, bara för att hålla nöjesskrivandet igång. När jag jobbar är det mindre fria alster jag skriver, så bloggandet blir ett andningshål för mina eventuella litterära gener. Eller nåt.

Är rubriken blasfemisk? Det som föranleder frågan är minnet av att jag för en del år sedan ringde upp en nära anhörig, som råkar vara fundamentalistiskt tokreligiös, för att önska glad påsk. Till min förvåning blev jag uppläxad och bannad för mitt tilltag. Jag ringde nämligen på långfredagen och fick veta att det var en sorgens dag, för det var då Jesus dog på korset.

Nå, numera har jag lärt mig. Nu brukar jag artigt lyfta på hatten, nicka och mumla fram ett "Kondolerar" när jag möter folk på långfredagen. Bara utifall de är kristna.
Själv tycker jag att varje ledig dag är glad, fastän historien är full av människor som dött samma dag, årtusenden tillbaka.
Om inte annat kan man glädja sig åt att man själv inte blir offer för någons snickarglädje och uppmonterad på ett kors.
Och därmed har jag med all sannolikhet passerat gränsen för vad som är blasfemiskt, antar jag.